blogg Izabelle

Denna blogg ska handla om att man har varit med om någon mobbning eller sett någon eller något liknade.

Jag har inte blivit mobbad själv men jag har inte varit särskilt omtyckt i lågstadiet.

Denna blogg ska handla om när jag gick i lågstadiet, och alla som gick i min klass.

Denna blogg ska handla om en flicka och jag kallar henne Emma.

Vi fick bra kontakt redan när vi började skolan och vi blev bästisar.

Emma hade rött hår och var ganska kraftig, hade glasögon och massa fräknar.

Det är inget fel att ha det men när man är så liten är det inte så lätt eftersom alla i den åldern är väldigt omogna.

Det fans också fem pojkar som gick i vår klass jag döper dem till Patrik, Jens, Marco, Pavle, Tobias.

Det var mest dem som höll på med Emma under den tiden vi gick i lågstadiet.

Emma hade väldigt dåligt självförtroende och tyckte inte om sig själv, de kanske inte var så konstigt eftersom så många höll på med henne och var taskig mot henne.

Dom kunde kläcka ur sig saker som gjorde henne väldigt ledsen och de sluta ofta med att hon kunde börja gråta.

Vår klass var lite speciell, vi hade lite regler som man var tvungen att följa.

Det var väldigt stelt i klassen nästan ingen tjej i klassen våga räcka upp handen och säga någon om man inte viste att man verkligen hade rätt för om man råkade ha lite fel kunde man få sig någon kommentar som man inte gärna ville ha.

Då slutade de med att ingen sa något tillslut.

Det var inte bara Emma som blev retad i klassen, de kunde nästa vara vem som helst om man gjorde något som var lite annorlunda eller sa något konstigt jag är ärlig nu det kunde nästa vara vad som helst.

Men Emma var annorlunda hon klädde sig inte som vi andra men hon var också väldikt tyst.

Patrik i min klass som då var klassen boss och bestämde.

Han fyllde år och skulle ha kalas hemma hos sig och han hade skickat många inbjudningar till nästan alla i klassen, Emma fick ingen alls.

Emma kom dit ändå och Patrik och alla blev jätte chokade och hon blev väldigt illa behandlad.

Patrik sa till henne att hon inte blev bjuden och hon fick inte komma in i hans hus.

Han sa "din feta ko kom in i mitt hus igen och du kommer få min sko i huvodet"

Ingen sa något eller gjorde något åt den saken inte ens jag.

Efter det har jag tänkt på den händelsen. Jag tänkte på hur jag själv skulle må och tänka.

Jag upplevde situationen som väldigt stel och jag upplevde det som att alla i

Klassen tyckte väldigt synd om Emma.          

Om jag hade gjort något annat än att bara stå där och titta.

Eftersom det var min bästa kompis så borde jag ha gjort det på ett annat sätt.

Om jag hade varit Emma hade jag aldrig gått dit men jag tror att hon ville

Utmana sig och visa att hon ville bli behandlad som en i klassen.

Detta problem är nog väldigt vanligt, att folk blir dåligt behandlade och

Utstötta.

Detta problem kan bero på att man är på ett speciellt sätt eller att man

Kanske inte ser ut som alla andra.

Emma blev aldrig acceptera i den klassen.


RSS 2.0